Var ju på smygis av Kommisaria Späck: Okej, personligen tycker jag att ALLA svenska filmer är parodier. Teatraliska pauser, djupa blickar, suckar och diverse som inte finns i verkliga livet men väl på en teaterscen. Det blir lite på låtsas på riktigt om man jamför med en amerikansk film. Så den här filmen är enligt min mening bara en förlägning av svensk film över lag (Millenium serien är nääästan undantaget som bekräftar reglen) och mina förväntningar var rätt så på pricken faktiskt. Gillar man Peter Sellers i Rosa Pantern och Nakna Pistolen filmerna så kan man nog tycka att det här är faktiskt en skaplig svensk version av den typen av humor. The Plot: Kommisarie Späck letar efter en seriemördare tillsammans med sina arbetskamrater, den kåta Irene Snusk och Grynwald Karlsson som gör härlig Parodi av Gunvald i Beck filmerna. Ett något okonventionellt mord leder dem in i en piratkopieringshärva som leder käpprätt åt kan man väl säga. J
Poäng till Per Moberg som spelar kvinnlig polischef, lite minus till Kjell Bergquist då han faktiskt kan bättre. Eller så hade han bara fel roll, lite svårt att avgöra. Och jag blev faktiskt glatt överraskad över Fredde Granbergs manus. Själva storyn, upplägget och även regin håller faktiskt rätt hög klass.
Ja, det finns inte så mycket mer att säga tycker jag, mer än att har man dålig humor så är den väl värd att se. Själv gjorde jag det efter ett par glas vin, vilket kanske har bidragit den något positiva tonen i denna recension. Who knows! J
