Val

Loony Recenserar

The Thing 2011
The Plot: Forskare på Antarktis hittar vad som helt uppenbart är ett rymdskepp samt en nedfrusen alien, som skall tinas och dissekeras. Vilket den ju inte alls vill. Den vill istället döda alla, genom att replikera dem och liksom smyga sig på dem, det kan vara vem som helst av dem! När den väl attackerar är det dock inte så mycket smyg, den morfar och blir en enda stor mun med massa tänder, och typ tarmar som kastas ut efter folk lite sådär lagom trevligt.

Jaja, okej vad hade jag förväntat mig. Men my LORD!! Jag vet att det är en remake, jag VET att det ska vara på ett visst sätt, men det här är fasen 2011, LITE nytt om jag får be! Att elaka aliens fortfarande ser ut som en blandning av köttätande blomma och bönsyrsa och dessutom brölar som en Belgian Blue är OLD!!! Kan vi få lite sofistikerat nytänk med någon slags tanke bakom hela filmen, som INTE bara är att det ska vara splattrigt och jäkligt konstigt! It’s all been done! Man har sett det milljarrders med gånger! Människa 2.0 vill ha nya saker, inte upprepning. Gör om gör rätt!
Vi gillar:
Joel Edgeton, trots att han inte får vara med så mycket!
Att norrmän framställs som någorlunda strange! :)

Loony Recenserar

Contagion.
The Plot: Fruga på vift i Asien kommer hem och kolar vippen på ett aningen otrevligt vis efter ett par dagar. Och inte bara hon, snart dör folk som flugor i alla delar av världen. Ka. Ta. Strof. CDC i USA (Centre for disease control and prevention) funtar på hur man ska lösa det och letar vaccin, vilket verkar lättare sagt än gjort! Folk får of course panik och det är upplopp både här och där med militär som ska hålla ordning på både döda och levande. Hur ska det gå, skall mänskligheten utrotas!?

Här har vi en film som inte kryddats med någon cool action, det är inga helikopterjakter, stora explosioner eller någon ensam kille som själv kan rädda hela världen om han bara får chansen. Det här är en film som beskriver någorlunda hur jäkla illa det kan gå om vi får ett virus som faktiskt är så dödligt som vi trott både svin- och fågelinfluensan skulle vara. Den är rätt intressant, men samtidigt inte särskilt spännande. Det gemensamma den har med till exempel zombiefilmer och skräckfilmer var historia spänner globalt är just den känslan att det finns ingenstans att gömma sig, hela jorden är en enda stor riskzon, och den känslan kan ju vara rätt så läskig.
Jag tyckte den var helt ok, gillade att de faktiskt inte kryddat så jättemycket och skådespelarinsatserna var det inget fel på. Men vill man ha action och spänning ska man se något annat.

Loony Recenserar

(klicka på postern för att komma till IMDB)

Our Idiot Brother
The Plot: Världens snällaste flumbrorsa tror gott om alla och är lite för ärlig om vad alla säger om varandra i familjen, och faller inte helt oväntat i onåd hos sina systrar som är som människor är mest. Det vill säga, blundar för sanningen, utnyttjar människor för att komma framåt i karriären eller ”råkar” vara otrogen! Och gullebror som bara vill alla väl råkar såklart i trubbel, med lagen, syrrorna och det mesta kan man väl säga!

Åååååh, gullefilmen då! En härlig påminnelse om att inte snurra in sig i sin egen livsbubbla och fly från sanningen, utan att vara reko och inte döma folk efter utseendet! Jag personligen har älskat Paul Rudd sedan han var med i Clueless -95, och han har gjort fantastiska rollen sedan dess, de flesta som den lite fåniga, snälla, välmenande halvlosern som man önskar att man kunde bli kär i! Favoriten för min del är ”I Love You, Man” Med Jason Segel (How I met your mother) där de båda är helt fantastiska! Bör ses om man inte gjort det (slappin da bass!!!!! )
Resten av rollbesättningen i filmen är också fantastisk med Zooey Deschanel, Elizabeth Banks, Emily Mortimer, Rashida Jones och inte minst Steve Coogan som ointresserad make! Love it!
Verdict? Jodå, helt klart sevärd, och jag skrattade högt vid flera tillfällen. Jag kan till och med tänka mig att se den igen!

Loony Recenserar

11-11-11
The Plot: Gravt deprimerad författare börjar se siffrorna 11-11 överallt, och lite mystiska monster som han funtar på om hans antidepressiva kanske framkallar. Han åker till Italien när pappsen där borta blir sjuk, och mystiska saker händer både lite här och där! Hallucinationer, (mer monster dvs) pappsen beter sig ypperligt konstigt och säger att han måste skydda sin bror som kommer bli den nya frälsaren (han är prälle). Han undersöker det här med 11:orna och upptäcker att han inte är den enda som ser saker och inom bara några dagar är det den 11-11-11. Ooooooh…..

Ok, vi börjar med huvudrollen, Timothy Gibbs. Han är lite som en blandning mellan George Clooney och Javier Bardem, och jag kan inte bestämma mig för om jag gillar honom eller inte! Filmens story känns rätt urtjatad och gillar man filmer som är lite mysko med religiösa undertoner så har man definitivt sett den förut. Dock så har de gjort ett fantastiskt jobb med kameravinklar, ljus och ljud vilket gör att man sitter lite på helspänn och faktiskt blir skraj här och där, vilket inte är alldeles vanligt. Den slutar ungefär som väntat, och precis som de flesta filmer i den här genren så blir det rätt fånigt i sluttampen, och filmen känns inte heller riktigt klar eller utagerad. Tillfredställelsen infinner sig inte riktigt på slutet. Hursomhelst, fånig film med ockult anknytning där regissören trots allt lyckas skapa någorlunda creepy feeling!

Loony Recenserar

Apornas Panet – (R)evolution
The Plot: (Spoiler Alert) Forskare testar alzheimersmedicin på apor som inte bara får bra minne utan som blir riktigt smarta! Smart-apa nr ett har växt upp hos forskaren och hamnar i ap-finkan, bryter sig ut och hämtar alzheimersmedicin till alla sina polare därinne, och vips så har vi ett gäng riiiktigt smarta apor. Kan aldrig sluta bra! Djur som blir smarta vill dessutom sällan fortsatta vara inlåsta och i det här fallet är Smart-apa nr 1 vad Mel Gibson var för Bravehart (before he went bonkers) och leder dem ut i… Revolution hade man ju tänkt sig att jag skulle skrivit här, men icke, utan rätt ut i skogen bara.

Som sagt, man hade ju någonstans förväntat sig att det skulle bli lite Revolution här, att aporna skulle ta över, men det handlar egentligen bara om HUR alla dessa apor blev så fantastiskt smarta. Sen är det ju lite klurigt för dem att ta sig ur stan såklart, och där blir det ju lite action.
Förutom den icke mötta förväntansbilden är det dock en helt ok film! Ceasar som är den kloka apan blir man väldigt förtjust i, trots att det helt uppenbarligen inte är en riktig apa. Faktum är att det är Andy Serkis, som spelar Gollum, som är Caesar men vet man det innan kanske det förstör en del. Ja, nä, den var ok och innehåller de problem som filmatiserats många gånger tidigare när djur blir smarta och förstår att de är i fångenskap. Ingen jättehit, men lite lagom gullig underhållning, och som sagt, man gillar verkligen Caesar!

Loony Recenserar

I don’t know how she does it
The Plot: Gift och mamma till två stressar så att hon nästan går i bitar för att hinna med jobb inom finans, barn och dessutom få lite bootytime med maken. Drömchansen på jobbet ställer till det en aning med schemat och det finns plötsligt inte tid för något alls. Förutom att ha snygga outfits. Det missar hon trots allt inte. Och en flört med chefen. Bra jobbat där.

Okej, efter de första 20 minutrarna höll jag på att få magsår bara av att titta på all den stress det uppenbarligen innebär att vara en arbetande tvåbarnsmor. Jag kom på mig själv att börja tänka att DET DÄR är ju inget att sträva efter, thank GOD att jag inte har man och barn! Kanske inte rätt tankar vid min ålder, men i alla fall! Filmen visar lite på det klassiska ”duktig flicka” komplexet som vi alla har och hur vi måste klara allt. Den ger ingen direkt tröst i ämnet utan understryker bara att vi faktiskt måste klara allt. När vi slitit ut oss till max och kommit tillräckligt högt, kan vi om vi har tur få en helg ledigt. Typ.

Ja, nä, rätt meningslös chick flick egentligen, som skapar mer ångest än feelgood, även om hon faktiskt får ihop allt i slutändan. Det enda inspirerande var som sagt outfitsen! Kan någon ge mig hennes garderoooob!!!!

Loony Recenserar

Njae, jag har väl kanske inte tänkt börja blogga igen, men jag kan känna att jag faktiskt vill plita ned, det är ju mina tankar om de mer eller mindre bra filmer jag har sett! Så, here we go!

Ok! In Time
The Plot: Okej, det här blir klurigt att förklara. I framtiden lever vi 25 år och sedan har vi 1 år kvar där en genetiskt inbyggd klocka tickar och när tiden är ute så dör man. Man går till sitt arbete för att få mer tid, och kan därmed leva längre, men får betala allt med tid, så allt man köper förkortar ens livslängd. Och man åldras aldrig utseendemässigt över 25.
Hängde ni med?
I alla fall Mr Justin Timberlake är en fattiglapp (han har alltså väldigt lite tid och hankar sig fram) träffar en het riking som av någon märklig anledning inte vill ha den enorma förmögenhet i tid som han har, och motvilligt får Timpan den i gåva och får dessutom reda på att de rika snuvar de fattiga så att de kan leva i oändlighet. När Timpans mamma sen går och dör inser han ju att det här var minsann inte rättvist och bestämmer sig för att åka till rikemansland och säga till dem på skarpen. Där plockar han också upp en söt liten rikemansdotter som är trött på det trygga livet, och tillsammans leker de Bonny & Clyde / Robin Hood med hennes pappas pengar. Needless to say blir papps inte helt överlycklig.

Det här låter ju fantastiskt löjligt, och på vissa ställen blir det det också! Speciellt när rikemansdotter Amanda Seyfried visar sig vara en fantastisk sprinter i 20 cm klackar. Men på andra ställen är den riktigt bra, och det är nästan lite Sucker Punsch över den. Den innehåller också den typiska Romeo/Julia klichén som alltid är ett plus, samt hela ”save the world from evil” vilket ju alla vill ska ske. Det som är mest intressant dock är att jag under filmens gång tyckte att den var helt ok och värd att se, men kanske inte alldeles fantastisk, men att både jag och min kompis på väg från bion kom på oss själva med att börja räkna saker i tid, titta på våra armar på ett ypperligt fånigt vis (det är där räkneverket för klockan sitter) och oroa oss lite för att vi hade bråttom. SÅ, filmen påverkade alltså mer än vad vi trodde, och DET tycker jag är intressant! Får nog ta och se den igen!

Självklart, Justin kommer inte får en Oscar för sin rollprestation, och inte Amanda heller, men men det är ju underhållning!