Jag har ju hunnit se lite filmer också såklart.
Och man kan ju tycka att filmvalet denna gång är smått märkligt med tanke på att jag har klaustrofobi och min största mardröm är att bli instängd där vatten fylls på tills jag drunkna. Det är väl kanske inte på någons hitlist iofs, men jag är liksom sjukligt rädd för det.
Buried, The Plot: Heting vaknar levande begravd i trälåda och försöker med hjälp av en mobiltelefon ta sig ut.
Oooookeeeeej!! Första 5 minutrarna hade jag grav ångest och liksom ont i hela kroppen. Jag var till och med tvungen att hoppa förbi de värsta panikscenerna i början för jag mådde så dåligt! Sen vänjer man sig lite, precis som han i lådan, och ångesten avtar något. Men rent generellt är det en må-dåligt film. Hemsk på alla sätt och vis och det finns egentligen inget som känns bra med den. Och jag antar att det är just därför den ÄR bra. Alla känslor förmedlas på ett otroligt bra sätt och man lever sig verkligen in i hans situation och mår päck av det.
Så vill man identifiera sig med någon som är levande begravd (utan något hopp om överlevnad, typ) så varsågod, se den. Jag ångrar att jag gjorde det.
Sanctum, The Plot: Ett team grottdykare fastnar och måste söka efter en annan väg ut, genom berg och vatten.
Sanctum är inte riktigt lika ångestladdad som Buried, men inte heller känslomässigt lika bra. Den påminner lite om The Descent fast utan monster. Folk dör lite hit och dit och nybörjarna i gruppen får liksom lära sig ”den hårda skolan”. Inte särskilt minnevärd och behöver absolut inte ses på bio, man önskade nästan att man låg i soffan hemma och bara kunde vända på sig och somna efteråt.
Så, knappt sevärd. Faktiskt.
No comments:
Post a Comment