Loony Recenserar

Red Riding hood, The Plot: Jamen vi kan ju redan den här storyn. Lilla Rödluvan ska gå till mormor och blir lurad av vargen och uppäten. Visst?
Mja, inte riktigt, här är det snarare så att Rödluvan ska giftas bort och har inget att säga till om, även om hon är kär i någon annan. Och hennes mor har varit otrogen så hon har en hemlig halvbror, och så kommer vargen lite då och då och tar människor i den lilla byn, som har lite ”The Village” stuk över sig. Och så kommer Gary Oldman som Father Salomon och ska fånga in vargen och det utbryter lite kaos och hej och hå!

Filmen är väldigt, väldigt vacker, och ljussättningen är helt fantastiskt.
Men ja, det var väl det då. Jag tycker det blir för mycket. Vi är i en miljö som är väldigt svår att tidsbestämma, på ett sätt som av någon anledning känns irriterande. Det är tvångsgifte, otroheter, religion och maktmissbruk allt ihopklämt utan att det liksom passar ihop! Allt detta kan såklart finnas i en film, men det känns som om de försökt få med så mycket som möjligt, och det blir bara rörigt. Sen har vi såklart en söt men väldigt enkel kärlekshistoria, och ett triangeldrama som egentligen är helt utan drama. Rätt platt och utan djup. Det roligaste i filmen är när Amanda Seyfried, som spelar Rödluvan, inser att vem som helst i byn kan vara Vargen, och man försöker komma på vem tusan det kan vara.

Ja, nä. man kan se den för sakens skull, men den lämnade inte något djupare intryck. Inget fel på skådespelarna egentligen och jag gillar att Virginia Madsen är med, hon dyker upp lite då och då nuförtiden, men ”Candyman” den gamla skräckisen är ju det man ska se henne i såklart! Gary Oldman har länge varit en favorit i just den typen av roll han spelar här, men det börjar kännas som om det kanske är dags för något nytt för hans del snart.
Max Irons och Shilo Fernandez, som jag personligen tycker påminner om Joaquin Phoenix, står för ögongodiset, och funkar helt ok som det!

Det största irritationsmomentet i filmen var utan tvekan när det skulle firas i byn och det började dansas. Tydligen så firar man genom att dansa mer eller mindre sexydance med varandra. Otroligt fånigt.

Som alternativ till den här filmen skulle jag föreslå en äldre, hårdare version på samma tema, ”Vargarnas Pakt” . Mindre söt, mer intriger som hänger ihop. Och så lite mer sex. Och inte gullegull sex utan riktigt jäkla sex. Och trots att jag inte är så jätteförtjust i filmer som inte är engelska/amerikanska så älskade jag den fast den är fransk.